I de budgetdirektiv Lidingös politiska majoritet, (m), (fp) och (kd), lägger fram föreslår man att de två gymnasieskolorna på ön ska slås ihop till en större. De motiv som anges är enligt min mening väldigt märkliga. Främsta argumentet tycks, som alltid, bygga på att behålla den låga skattesatsen i kommunen. Jag håller med om att man inte bör ha ett högre skattetryck än nödvändigt men om vad som är nödvändigt tycks vi och Lidingös politiska majoritet vara djupt oense.
På Lidingö finns två gymnasieskolor i kommunal regi, Hersby och Gångsätra. Det förslag kommunstyrelsens majoritet lägger är att under 2013 avveckla Gångsätra skolas verksamhet och slå ihop den med Hersby Gymnasium. Enligt min åsikt är förslaget ett feltänk från majoritetens sida av två anledningar; dels anser jag att det är oklokt att stänga Gångsätra så länge det går elever där. Om ett beslut om stängning fattas anser vi det klokare att skjuta upp densamma till de elever som börjar på skolan nästa termin, höstterminen 2012, blir den sista klass som tas in. Detta är ett alternativ till kommunstyrelsemajoritetens förslag som innebär att de elever som går ut skolan vårterminen 2013 är de sista elever som går ut skolan och att resterande följer med i sammanslagningen av Hersby och Gångsätra. Den andra anledningen till att en sammanslagning av de båda skolorna vore oklok är att det skulle innebära en större skola istället för två mindre. Jag är övertygade om att strävan att ha flera små skolor istället för en stor är klok. I mindre skolor är det lättare att få trygghet och kontinuitet under sin skolgång.
Ett argument som framförs av kommunstyrelsemajoriteten för att lägga ner Gångsätra skola är också att fler elever söker sig till de centrala delarna av Stockholm för sin utbildning efter högstadiet. Att detta skulle vara ett argument för att lägga ner skolor på Lidingö istället för att satsa på dem är för oss obegripligt. Gångsätra Gymnasium ligger bara cirka fem kilometer från centrala Stockholm, detta borde snarare vara ett argument för ökade satsningar på de båda gymnasieskolorna var för sig.
Jag vet inte i vilken utsträckning kommunstyrelsemajoriteten varit i kontakt med elever och lärare på Gångsätra gymnasium i frågan men jag är övertygade om att deras syn på detta inte är densamma som kommunstyrelsens.
onsdagen den 30:e maj 2012
tisdagen den 29:e maj 2012
Till försvar för Storholmens slott, Lidingö stad måste ta ansvar
För någon månad sedan besökte jag riksdagen för att rådgöra med Bengt Berg i en riksdagsdebatt han skulle ha om kulturarvet. Kulturarvshttp://www.blogger.com/img/blank.giffrågorna har börjat intressera mig mer och mer det senaste året, främst regeringens satsning på det så kallade kulturarvslyftet, en satsning för att låta arbetslösa arbeta i kulturarvsbevarande projekt av olika slag. Varför jag anser att kulturarvslyftet är ett dödfött projekt kan man läsa i en artikel på Newsmill från september 2011, Kulturfientligt att frångå professionen med Kulturarvslyftet.
När jag idag läser i Mitt i Lidingö Tidning att det finns risk för att Villa Kassman på Storholmen, Storholmen slott kallat, rivs så blir jag väldigt orolig och nedstämd. Villa Kassman har en lång och intressant historia och har av flera experter klassats som ovärderligt i vissa delar och framförallt handlar det då om inventarierna. Under en tid bodde också Sovjetunionens ambassadör i Sverige, Aleksandra Kollontaj på slottet. Historiens vingslag vilar tunga över Storholmens slott Villa Kassman. Att riva det vore rent av ett brott mot det svenska kulturarvet.
Nu ligger slottet ute till försäljning för 14 miljoner kronor. Jag anser att det enda vettiga vore om Lidingö stad kunde göra upp med de intresserade Storholmsborna om att köpa slottet och låta en intresseförening förvalta och rusta upp det. Alternativt kan Lidingö stad köpa Villa Kassman och omvandla det till något vettigt, förslagsvis ett vandrarhem, läget är idylliskt för ett sådant projekt.
När jag idag läser i Mitt i Lidingö Tidning att det finns risk för att Villa Kassman på Storholmen, Storholmen slott kallat, rivs så blir jag väldigt orolig och nedstämd. Villa Kassman har en lång och intressant historia och har av flera experter klassats som ovärderligt i vissa delar och framförallt handlar det då om inventarierna. Under en tid bodde också Sovjetunionens ambassadör i Sverige, Aleksandra Kollontaj på slottet. Historiens vingslag vilar tunga över Storholmens slott Villa Kassman. Att riva det vore rent av ett brott mot det svenska kulturarvet.
Nu ligger slottet ute till försäljning för 14 miljoner kronor. Jag anser att det enda vettiga vore om Lidingö stad kunde göra upp med de intresserade Storholmsborna om att köpa slottet och låta en intresseförening förvalta och rusta upp det. Alternativt kan Lidingö stad köpa Villa Kassman och omvandla det till något vettigt, förslagsvis ett vandrarhem, läget är idylliskt för ett sådant projekt.
söndagen den 6:e maj 2012
Några rader om vad som händer
Nu har det varit lite tyst härifrån en stund. Anledningarna är flera, främst att mitt övriga politiska engagemang snor en del tid från det kommunpolitiska och privata bloggandet. Den relativa kommunpolitiska stiltjen på Lidingö borde det göra något åt snart och Vänsterpartiet Lidingö är på gång att göra det, jag återkommer till det vid senare tillfälle.
Saker som annars tar min tid är dels mitt kulturpolitiska bloggande på Kulturpolitikbloggen och dels arbetet i Svenska Clartéförbundet och nybildade Vänsterns Kulturnätverk. Jag ska försöka bättra mig gällande kommunpolitiken lagom till sommaren.
Några korta rader om vad som händer på min egen politiska horisont för tillfället:
- I senaste numret av tidningen Flamman medverkar jag på Opinionssidan med en artikel om förslaget till nytt kulturpolitiskt program för EU, Det kreativa Europa.
- I onsdagsnumret av Fria Tidningen (veckan som kommer) finns en krönika av mig som även den handlar om Det kreativa Europa och överstatlig kulturpolitik.
- Ett reportage av mig om Anita Dorazios verksamhet för att hjälpa papperslösa flyktingar kommer att finns i sommarnumret av Folket i Bild/kulturfront.
- Idag, 6/5, valdes jag till ledamot av Unga Republikaners förbundsstyrelse. Unga Republikaner är en organisation för dig under 30 år som vill avskaffa kungamakten på demokratisk väg och vi samarbetar nära med Republikanska Föreningen.
- Den 20/5 medverkar jag på ett seminarium på Teater Tribunalen på temat ”Strindberg och kulturpolitiken”. Kvällen kommer att vara en del av projektet ”Två veckor i maj” som är ett varje år återkommande kulturevenemang på Tribunalen. Övriga medverkande är bland annat Stina Oscarsson, chef för Radioteatern, Anita Persson, f.d. intendent på Strindbergsmuseet och Hans Arvidsson, författare.
Länkar:
Flamman: Pengar till kulturlobbyism
Unga Republikaner
Teater Tribunalen: Festival, Två veckor i maj
Saker som annars tar min tid är dels mitt kulturpolitiska bloggande på Kulturpolitikbloggen och dels arbetet i Svenska Clartéförbundet och nybildade Vänsterns Kulturnätverk. Jag ska försöka bättra mig gällande kommunpolitiken lagom till sommaren.
Några korta rader om vad som händer på min egen politiska horisont för tillfället:
- I senaste numret av tidningen Flamman medverkar jag på Opinionssidan med en artikel om förslaget till nytt kulturpolitiskt program för EU, Det kreativa Europa.
- I onsdagsnumret av Fria Tidningen (veckan som kommer) finns en krönika av mig som även den handlar om Det kreativa Europa och överstatlig kulturpolitik.
- Ett reportage av mig om Anita Dorazios verksamhet för att hjälpa papperslösa flyktingar kommer att finns i sommarnumret av Folket i Bild/kulturfront.
- Idag, 6/5, valdes jag till ledamot av Unga Republikaners förbundsstyrelse. Unga Republikaner är en organisation för dig under 30 år som vill avskaffa kungamakten på demokratisk väg och vi samarbetar nära med Republikanska Föreningen.
- Den 20/5 medverkar jag på ett seminarium på Teater Tribunalen på temat ”Strindberg och kulturpolitiken”. Kvällen kommer att vara en del av projektet ”Två veckor i maj” som är ett varje år återkommande kulturevenemang på Tribunalen. Övriga medverkande är bland annat Stina Oscarsson, chef för Radioteatern, Anita Persson, f.d. intendent på Strindbergsmuseet och Hans Arvidsson, författare.
Länkar:
Flamman: Pengar till kulturlobbyism
Unga Republikaner
Teater Tribunalen: Festival, Två veckor i maj
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)