I Mitt i Lidingö Tidning idag finns en artikel som konfunderar mig. Den handlar om hur kommunen, lovvärt nog, avsätter 21 miljoner kronor för belysning av park- och cykelvägar samt gångstråk. Det är alldeles utmärkt att kommunen inser att detta är något man bör satsa på detta.
Det finns två saker man bör tänka på när man anlägger park- och cykelvägar:
- För det första att se till att det inte finns för mycket tät växtlighet och buskage.
- För det andra bra belysning.
Båda dessa punkter är aspekter på vad som kallas feministisk stadsplanering, alltså en stadsplanering som utgår från en trygghetsaspekt i första hand. Nog för att ett grön och lummigt buskage kan vara trevligt och vackert på dagen men när mörkret faller på kan det, om inte annat i fantasin, förvandlas till ett gömställe. Denna problematik finns i huvudet på oss alla och hos kvinnor är naturligtvis skräcken för våldtäkter större än hos män. Denna skräck inskränker vardagslivet på ett sätt det inte ska behöva göra. Exempelvis kan det innebära att man helst går sist eller först upp från bussen eller tåget, först eller sist för att ha kontroll, det kan innebära att man undviker att gå ensam eller ta snabbaste vägen hem på kvällen.
Att ha en feministisk stadsplanering kostar pengar men det är en investering i vardagstrygghet, kanske framförallt för kvinnor men även för män. Dock är alternativet att införa feministiskt självförsvar i skolorna för att öka vardagstryggheten, framförallt för unga tjejer och om inte annat av ideologiska skäl tror jag att kommunen hellre satsar på en trygg stadsplanering.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar